Projektet mulbete förr och nu utgör en samlad plats för alla de som utövar, eller har ett enskilt intresse för fäbodbruk och fäbodkultur.
Projektets drivs under två år med avslutning 2022 och har som syfte att öka kunskap inom just fäbodbruk med tillhörande utmarksbete och brukningsrätt, Projektets huvuduppgift är att agera kunskapscenter i folkbildning för medborgare i stort, men framförallt delge myndigheter kunskap och kännedom i historiska rättigheter som följer näringen.
Utifrån dessa historiska perspektiv har det utvecklats en grundläggande integration mellan boskapsskötseln och övrigt areellt nyttande av landskapet, liksom en ömsesidig relation till den biologiska mångfalden. Fäbodbruket inrymmer ett rikt immateriellt kulturarv genom de särskilda kunskaperna om djurhållning, nyttjandet av landskapets olika dimensioner, samt hantverk och speciellt traditionell förädling av mjölkprodukter.
Därav är skogs- och fjällmark idag generellt också betesmark för både tamboskap och andra tamdjur i extensiv betesdrift. Ett av föreningens alla uppdrag består därför av att synliggöra de omständigheter och särskilda behov som idag följer näringen, detta gör vi genom att bland annat tydliggöra behovet av hänsyn till betesdriften och betesdjuren hos relevanta aktörer i samhället, behov som för många är mindre känd eller rentav helt obekant.
Fäbodbetet bedrivs ofta under hela barmarksperioden, och ibland också i flerfäbodsystem, där brukaren normalt flyttar sina djur mellan olika fäbodar med hjälp av traktorer och andra motorfordon under delar av betessäsongen.
Idag bedrivs extensiv betesdrift med frigående tamboskap på ostängslad mark inför mångas oförstående ögon.
På många upparbetade trakter till betesdriften knutna rättigheter, kan även färdselrätt enligt tradition och sedvana för den dagliga betesdriftens utövande och fäbodbrukets verksamhet än idag finnas kvar och vara i laga kraft.
Mot denna bakgrund behöver man alltså ge fäbodbruket ökad synlighet och likabehandling av särskilda behov på liknande sätt som rennäringen, för att på så sätt, att inom ramen av brukningsrätten, ge en systematiskt mer framlyft beskrivning av brukningsformen, i syfte att sprida kunskap, underbygga insikter och skapa förståelse för brukningsrätten i utmarken.
Det är således av yttersta vikt att både rättsväsendet och myndigeter får tillgång till korrekt information, i den händelse det uppkommer ärenden med anknytning till fäbodbrukets markanvändning. Kunskapsbrist och bristande stöd kring upparbetade rättigheter i skog och fjäll i lagstiftningen kan få oönskade följdverkningar i samband med agerande av andra aktörer, t ex i samband med kommunal områdesreglering och polisiära frågor kring terrängkörning.
Att synliggöra och lyfta fram kunskaperna, vad gäller fäbodbruket blir allt viktigare med tidens gång och samhällets alla förändringar. Det blir också alltmer angeläget i takt med att allt fler övriga nyttjare av landskapet saknar personlig anknytning till lokala seder och bruk.
Övrigt nyttjande som följdaktligen resulterar i ett ökat olovligt fritidsnyttjande av fäbodbrukets byggnader och resurser, där dessa platser används som utflyktsmål, och ibland våldgästas med sanitära problem och nedskräpning som följd.
På så sätt kommer fäbodbruket också ges en ökad legitimitet i relation till enskilda och andra allmänna intressen. Betesdrift med frigående tamboskap är inte bara en kulturhistoria med lokala brukartraditioner. Det är också en näring som både skapar och ger arbetstillfällen.
Projektet Mulbete förr och nu finansieras av Länsstyrelsen i Jämtland
Kontakta projektägaren Ole Nordin 070-748 91 77 om du vill veta mer om brukningsrätt mm.